Fettfrisk- frisk av fetare mat?

Kan det vara så jävligt att jag och alla andra överviktiga i Sverige och stora delar av världen blivit lurade? Lurade att hålla igen på främst intaget av fett för att försöka gå ner i vikt.

Själv har jag flera gånger på allvar försökt att gå ner i vikt. Lyckades tillfredställande en gång att nå ett BMI mellan 24-25 vilket räknas inom den sk "normalgränsen". Höll mig därikring flera år, med hjälp av strikt kosthållning och mycket motion.

Idag är mitt BMI ca 32 vilket innebär en övervikt på minst 20 kg. Vikten escalerade under en långvarig sjukdomstid av depression, ångest, läkemedelsbehandling och ömhet under fotsulorna som gjorde det i princip omöjligt att vardagsmotionera.

Är uppväxt och drillad med hälsosamma kostvanor, där godis och ev skräpmat endast förekom på lördagar. Var normalviktigt upp till 19-20 års åldern, då jag blev plötsligt sjuk och började medicinera. Medicinen gav grava biverkningar som svår trötthet och yrsel och det var kanske redan där som den sk "självmedicineringen" med mat debuterade. Min relation till snabba kolhydrater tog sin början och att äta godis, choklad och kakor motverkade tröttheten en del eller lindrade smärtan av den sjukdom som drabbat mig och skickat mitt självförtroende i botten. Sakta men säkert smög sig kilona på.

Under några år av universitetsstudier tränade jag periodvis mycket intensivt både promenader, motionssimning, karate och Friskis-jympa. Tillsammans med en studiekamrat slog jag in på mycket sunda vanor, där vi strikt följde en uppsatt kostplan, kaloriräknade och dagligen kl 7.00 varje morgon gick extremt snabba och minst 2 timmes långa promenader. Visst vi tappade i vikt, hyggligt snabbt också, men sockersuget lurade hela tiden om hörnet.

I vår utbildning blev vi drillade i de svenska näringsrekommendationerna. Läste om hur fiber skulle frälsa oss från diverse hemska sjukdomar. Fett blev förstås boven i dramat och kolhydrater var det bästa bränsle man kunde välja. Det vi lärde oss var att det krävdes mer energi för att förbränna kolhydrater, än något av de andra näringsämnena. Intaget fett gick direkt in i depåerna om det inte förbrändes direkt, så fett blev något man till varje pris försökte undvika.

Men ju fettsnålare jag åt, till fördel för mer kolhydrater ökade vikten lite allteftersom och plötsligt visar vågen på ofattbara 90 kg, trots att jag äter den balanserade kost som kostetablissemanget förespråkar. Äta fettsnålt och kolhydratrikt gör att mitt blodsocker ständigt spelar mig ett spratt och hunger och sockersug blir en demon som inte går att värja sig emot.

Mitt val känns självklart; jag sällar mig nu på försök till skaran som går i Doktor Dahlqvist fotspår och väljer att äta LCHF-kost.

Äta sig ner i vikt och det med ovanjordgrönsaker, animaliska protiener och feta mejeriprodukter, ja det låter märkligt men det är värt ett försök!

Heja Mig!!!